Nu flisas rishögarna

När slyet hotade att ta över Jämtlands Nyby tog byföreningen tag i saken. Man anlitade en skogsentreprenör som jobbade i flera veckor med att röja upp. Resultatet blev mer än 2 000 ton grot. Nu flisas de gigantiska högarna och blir miljösmart bioenergi.

Så blev det då till slut flis av den stora slyavverkning som fastighetsägarna i Jämtlands Nyby gjorde genom byföreningens försorg i början av år 2020. Under några veckor runt midsommar året därpå förvandlade maskinföraren Marcus Haraldsson från Gällö de stora högarna, som torkat drygt ett år, till cirka 1 600 ton bränsleflis som köpts av SCA.

-Det här är den absolut största grotavverkning jag någonsin jag gjort flis av för en enskild leverantör som den här byföreningen. Därför är det extra kul att det är just en byförening som tagit initiativet och att nettot tillfaller den. För här rör det sig om sådana mängder grot som blir till flis att föreningen borde kunna räkna med ett tillskott i kassan, tycker jag. Dessutom är det perfekt att man tar tillvara material som aldrig har förutsättningar att bli kvalitativ produktionsskog. Här har andra byföreningar ett bra exempel att titta på. För byar som förslyas och växer igen, sådana finns det minst sagt många av i det här länet, konstaterar Marcus Haraldsson med ett skratt.

Den speciella maskinutrustning han använder ägs av Jonasson Åkeri AB i Mörsil och består av en John Deere 1510G skotare, alltså en skogsmaskin som normalt används för att köra ut virke ur skogen, men som konverterats för att bära en Bruks flishugg. Med den flisar han cirka 20 ton i timmen.

-Så jag har att göra ett tag bara med den här högen. Sen finns det fem jättehögar till också, tillägger Marcus och betraktar den nästan etthundra meter långa, ungefär fem meter höga och tio till tolv meter djupa hög med en häpnadsväckande mängd torkade träd, buskar och grenar som flishuggen med ett mäktig dån tuggar i sig i takt med att han matar in materialet med skogsmaskinens kran.

-Flishuggen klarar stammar med diameter upp till 70 cm. En del här är snudd på grövre. Stammarna får heller inte ha klykor eller vara allt för krokiga. Då går de inte att mata in, säger Marcus samtidigt som det hörs hur maskinen tar i rejält när en grov asp blir till flis.

-När man ser hur mycket material det finns som går att flisa så känns det en aning egendomligt att efterfrågan under senare år på den här typen av biobränsle varierat från mycket intressant till totalt iskallt. Men sett ur ett längre perspektiv så tror jag att det blir nödvändigt att ta tillvara miljövänligt biobränsle som det här. Dessutom blir det ju också fint i byarna när man röjer upp och hugger bort sly, avslutar Marcus.

Text och foto: Per Ericsson

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.