Drygt 40 år efter att den sista kon gått till de evigt gröna betesmarkerna höll Nyby på att växa igen. Visserligen hävdades åkrarna, men från åkerkanterna vällde slyskogen in och frodades längs fastighetsgränserna som löpte genom det tidigare öppna landskapet. Även på åkerholmar och stenrösen eskalerade vegetationen till tidigare oanad omfattning. Med åren blev det sådana mängder att det blev svårt att se mellan husen. Och utsikten mot fjällen – ja den var det till slut bara byns äldsta som kom ihåg.
Något måste alltså göras. När Byggnadsföreningen Nybygården, byns bygdeförening, beslöt att erbjuda ett trettiotal fastighetsägare slyröjning var de inte sena att nappa. Särskilt inte när de fick höra att ett eventuellt netto från slyröjningen skulle gå till bygdens gemensamma kassa. Men slyskogen var av den omfattningen att alternativet hugga själv inte var realistiskt. En entreprenör måste fram. Den som fick uppdraget att göra jobbet blev Jonas Karlssons Skogsentreprenad AB i östjämtska Selet. Hans företag är bland annat specialiserat på att röja och bredda skogsbilvägar.
– När man kontaktade mig så blev jag intresserad direkt. Dels är det en rolig grej att röja upp en hel bygd och det föreningen presenterade var ett mycket bra upplägg som är väl genomtänkt då varje fastighetsägare har godkänt och undertecknat ett avtal där man upplåter slyavverkning inom områden som markerats på kartor för varje fastighet. Och att ett netto skall komma bygden tillgodo tror jag också är helt unikt. Jag såg direkt när jag kom hit att omfattningen på avverkningen, för det handlar mer om det än om röjning av buskar, var någonting att bita i. Jag beräknade jobbet till cirka en och en halv vecka, men det var nog en liten underskattning. Nu är vi inne på fjärde veckan och börjar se slutet, säger Jonas Karlsson med ett skratt.
Avverkningen görs med grävmaskin utrustad med trädklipp. Från förarplatsen berättar Jimmy Aurstad att klippen klarar träd med en stamdiameter upp till 40 cm.
-Men mycket är grövre än så. Därför kommer en del att avverkas manuellt sedan jag klippt stammarna på den diameter maskinen klarar. Fast sammantaget har det blivit snudd på otroliga mängder, tycker jag
Skotarföraren Tobias Pålsson håller med. Den första vältan blev mer än 90 meter lång, snudd på 6 meter hög och 10-12 meter djup. Därefter har ytterligare ett antal mindre vältor på strategiska platser tillkommit. Totalt har drygt 2000 ton skotats fram, vilket motsvarar ca 200 lass med skotaren. Men allt blir inte flis. Det avverkade slyet är så kraftigt att det även blir brännved i form av kvistad björk samt övergrovt virke.
Till sommaren kommer värmeverkets flishugg – och förhoppningsvis ett behagligt klirr i bygdeföreningens kassa.
Text och foto: Per Ericsson
